Vieåns dalgång

När Vieåprojektet drogs igång stod gräs och vass högt i de gamla fodermarkerna och strandängarna i Vieåns dalgång. Tre år senare var området helt förändrat, med öppna marker, fågeltorn och vandringsleder. Numera är dalgången ett levande kultur- och odlingslandskap, öppet för alla.

Under flera decennier brukades inte de privatägda slåttermarkerna i Vieåns dalgång. Lantbruksmaskinerna sjönk i de blöta markerna, som dessutom inte var särskilt lönsamma att bruka – gräs, buskar och träd fick växa vilt. 

– Innan konstgödslingen och det mekaniska jordbrukets tid var de här slåttermarkerna, eller sidvallsängar som de också kallas, jätteviktiga. Det var här man tog foder till tamdjuren när de stallades in under vintern, berättar Pernilla Olsson, som är kommunekolog i Hässleholm.

Sällsynta växter
Vieåns dalgång, som ligger i kommunens norra del mellan Vittsjö och Osby, är ett mycket näringsrikt och produktivt område. De blöta slåttermarkerna och våtmarksängarna utmed ån är rika på örter, gräs, insekter och frön. Och området innehåller många sällsynta växter, som bland annat trådstarr, hirsstarr, vårbrodd, stagg, trådtåg, knägräs samt klockgentiana, som är utrotningshotad.

– Förr var platsen viktigt för rastande fåglar, i huvudsak vadare och änder, men det förändrades i takt med att gräs, buskar och träd växte sig högre. Dels kunde fåglarna inte ta sig fram i det höga gräset för att söka föda, dels blev träd och buskar bra tillhåll för rovfåglar, berättar Pernilla Olsson.

Levandegöra landskapet
1999 ansökte Hässleholms kommun om naturvårdspengar från Region Skåne, för att kunna återställa och utveckla naturvärdena kring Vieån.

– Vi ville dels gynna fågellivet, bland annat genom att restaurera våtmarkerna, dels bevara och levandegöra ett landskap som hör till våra viktigaste kulturminnen, förklarar Pernilla.

Upprustningen av Vieåns dalgång påbörjades 2000 och under de kommande tre åren restaurerades strandängarna Hörlinge ängar - där även ett fågeltorn byggdes -, betesmarker röjdes och två naturstigar iordningställdes. Träd- och buskröjningen utfördes för hand medan speciella maskiner, betesputsare, tog hand om gräset. Totalt har cirka 60 hektar röjts.

Markägarna står bakom projektet
All mark är privatägd och restaureringen hade inte varit möjligt att genomföra utan markägarna, som hela tiden har stått bakom projektet.

– Lantbrukarna och markägarna får nu EU-pengar för att fortsätta skötseln av marken - i vissa fall måste de leja in specialmaskiner för att kunna avverka de blötaste delarna - och kommunen underhåller vandringslederna, fågeltornet och informationsskyltarna.

I framtiden kommer en grupp engagerade lantbrukare och markägare i Verum att fortsätta med restaureringsarbetet, bland annat genom att se till att ännu fler gamla slåttermarker öppnas upp runt Vieån, väster om Gubbarpsbron.

Visa vad naturvård handlar om
Under sommarhalvåren arrangeras nu mycket uppskattade fältvandringar i områdena kring Vieån.

– Det här är kanon, en av de bästa saker som har hänt kommunen när det gäller naturvård, tycker Pernilla. Dels har det inte kostat särskilt mycket eftersom projektet i huvudsak har stöttats av finansiärer utifrån, dels är det underbart att ha platser där vi kan visa människor vad naturvård handlar om. Och det har varit speciellt roligt att naturvårdssatsningar har kunnat göras just där, eftersom det är ett av de finaste områdena i kommunen, biologiskt sett.


TEXT: LEENA HOLM BODELSSON


©Tänk på att textmaterial och bilder är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering är därför förbjuden.

Hem

Stäng fönster