Vårstädning

Om jag hade fått välja mellan en semesterresa och en storstädning av mitt hem hade valet varit lätt. Det räcker med att titta mig omkring för att inse att jag hade varit TVUNGEN att välja det sistnämnda.

För mig är städning ungefär lika meningslöst som att trä pärlor på ett snöre utan knut i änden. Att städa normalt, var tredje vecka sådär, är uthärdligt, men att grovstäda är baske mig värre än att gå till tandläkaren. Man har ju träningsvärk flera dagar efteråt. Ändå utsätter jag mig för det varje vår eftersom jag inte vill vara sämre än andra. Men för att städning ska bli bra krävs två saker:

  1. En god ekonomi. Därför att rengöringsmedel, svinto, dammsugarpåsar, fönsterputsmedel, disktrasor, svampar, luftfräschare på sprayflaska samt doftljus kostar en del när allt ska inhandlas på en och samma gång.
  2. PMS. Eftersom det är bevisat att vi kvinnor ”dagarna före” är både starkare och aggressivare än normalt, vilket krävs när möblerna ska fösas hit och dit i jakten på dammråttor och när sopsäckar ska lyftas ut.

– Om du hade städat oftare, kastat reklamen meddetsamma, slängt presentpapper och paket vid födelsedagar och jul, och inte flera månader senare, hade du aldrig behövt släpa ut tio sopsäckar åt gången, påpekade en väninna. Du måste inse att du är en människa, inte en hamster.
Nä, nä, bättre att göra det en gång om året än att springa benen av mig varje dag, tycker jag. Hellre rejäl värk en gång än ständigt småont!


Jag går alltid mycket grundligt till väga när jag storstädar. Först putsar jag fönstren, därför att det är lättare när jag kan se smutsen utan att behöva tända lamporna. Därefter slängs reklam, gamla tidningar och annat i sopsäckar som ställs ut i trapphuset för att senare bäras ut på gården. Sen åker fodralen på soffkuddarna i tvättmaskinen, fläktgallret över spisen läggs i blöt i duschkabinen tillsammans med en halv flaska diskmedel, kabinen skruvas isär i alla sina delar och täcks av kalklösande rengöringsmedel. Samtliga 1 500 böcker i bokhyllan lyfts ur och hörnsoffan släpas till andra änden av rummet, så att jag kommer åt att damma och dammsuga i hörnen. Slutligen tömmer jag ut innehållet ur både kylskåp och skafferi och torkar rent på hyllorna.

Vid det laget är jag vanligtvis helt slutkörd och känner mig som om min bäst-före-datum har gått ut. Och när min 20-årige son anländer från jobbet hittar han mig i regel djupt sovande i soffan. Med en Ajax-flaska tryckt mot mitt bröst. Och för vilken gång i ordningen han tvingas röja upp efter sin städande mamma är en helt annan historia.


TEXT: LEENA HOLM BODELSSON, FÖR ALLAS


©Tänk på att textmaterial och bilder är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering är därför förbjuden.

Hem

Stäng fönster