Magle våtmark

Vad får man om man lägger ihop ett nationellt krav på kväverening, en algblommande, fosformättad sjö och ett nyfiket miljömedvetande? Jo, en våtmark som blivit turistattraktion och internationell kändis i forskarkretsar.

Per-Åke Nilsson är processingenjör på Hässleholms Vatten och en av skaparna av Magle våtmark, som ingår i sjörestaureringen av Finjasjön.

I början av 1990-talet då Per-Åke tillträdde sin tjänst, hamnade det nationella kravet, att minska kvävehalten i reningsverket, på hans bord. Samtidigt pågick ett intensivt arbete med att återställa Finjasjön som under många år hade varit otjänlig, både som badsjö och vattenproducent. Här var fosfor boven.

Att bygga ut reningsverket på traditionellt sätt skulle bli både kostsamt och krävande. Undersökningar visade dessutom att det skulle bli svårt att bibehålla låga fosforvärden.

– Vi vände oss därför utåt för att hitta andra metoder. Bland annat var vi på ett seminarium i Halmstad som handlade om att anlägga dagvattendammar för att rena kväve och fosfor. Våtmarken bedömdes kosta en tredjedel av vad ett extra steg på reningsverket skulle ha kostat, och så småningom bestämde jag mig för att vi åtminstone skulle prova metoden, säger Per-Åke Nilsson.

En liten försökdamm på 3000 kvadratmeter anlades utanför reningsverket och mätningar under ett år visade att det fungerade utmärkt. På köpet fick man en liten oas.

– Vattenväxterna trivdes och det blev rena djungeln här. Det var väldigt vackert och många som tidigare varit skeptiska såg nu det positiva, snart ville de flesta att vi skulle anlägga våtmark i stället för att bygga ut reningsverket.

Magle våtmark föddes 1994 ur ett skogsparti och en äng, och är det sista reningssteget i Hässleholms reningsverk. Området är 30 hektar stort - varav cirka 20 är dammar - och innehåller cirka 90 000 kubikmeter vatten.

– Det är inte lätt att hitta ett så stort område nära ett reningsverk men i det här fallet blev det en väldigt lyckad placering, ur alla aspekter, intygar Per-Åke Nilsson.

Traktens fågelskådare är mer än nöjda då våtmarken nu är en av Skånes rikaste fågellokaler och när man tittar ut över området är det svårt att förstå att man befinner sig i en del av ett reningsverk. Den förbipasserande Skåneleden, fågellivet, grönskan, grusade gångar och utkikspunkter mellan dammarna har gjort området välbesökt. Hit hittar inte bara forskare från hela världen, utan även turister. I mängder. Något man inte riktigt hade räknat med på Hässleholms Vatten. Bara under de första åren guidade Per-Åke Nilsson runt tiotusentals besökare.

– Att det skulle bli trevligt förstod vi, fast inte i den omfattning som det blev. Vi driver reningsverk och vattenverk men är dessvärre inte lika duktiga på att sköta en offentlig attraktion, vilket har blivit ett problem, även om det självfallet är väldigt roligt att våtmarken är uppskattad.

I februari 2005 är det tio år sedan anläggningen togs i drift och Per-Åke Nilsson säger att mätningsvärden och driftsresultat är ungefär desamma nu som då. Det vill säga mycket bra.

– Magle våtmark blev precis som vi hoppades, ett riktigt lyckokast.


TEXT: LEENA HOLM BODELSSON


©Tänk på att textmaterial och bilder är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering är därför förbjuden.

Hem

Stäng fönster