Sopor blir stugvärme

I början av 1990-talet, när källsortering fortfarande var ett ganska nytt begrepp, var Hässleholm bland de första kommunerna i landet att nappa på tekniken. Systemet har hela tiden utvecklats och förbättrats och i dag förvandlas de brännbara soporna till stugvärme.

Landets politiker har länge arbetat för att hanteringen av avfall ska bli bättre och sopmängden mindre. I vissa kommuner, som exempelvis Hässleholm, har strävan varit mer aktiv och målmedveten än i många andra. Och man var tidigt ute.

– Det började egentligen 1991 när det kom påstötningar från Naturvårdsverket att börja källsortera. I Stockholmstrakten testade man tekniken så vi åkte dit på studiebesök, och blev imponerade. Hemma presenterade vad vi hade sett för kommunstyrelsen och alla nappade, berättar Jan Göransson, vd på Hässleholms Renhållare AB.

Fastighetsägarna slipper transport
Systemet testades först i 18 fastigheter. Varje hushåll fick två plasttunnor som vardera innehöll två kärl. I det ena kärlet lades deponi och organiskt material, i det andra brännbart och allpapper. Och på varje tunna kunde man hänga en hink med färgat respektive ofärgat glas. Var 14:e dag kom sopbilen och tömde och fastighetsägarna slapp på så sätt att lagra sin källsortering och att själva transportera den till en återvinningsstation.

– Resultatet var mycket positivt och med tiden fick område efter område sopsorteringstunnor. Tre år senare kunde samtliga invånare i Hässleholm källsortera, berättar Jan Göransson nöjt.

I kommunen finns idag 23 återvinningsstationer och 6 återvinningscentraler. Stationerna är obemannade och fungerar som ett komplement till grindhämtningen, där man kan lämna batterier, glas- och metallförpackningar. Nio av stationerna tar även emot hårda plastförpackningar. Allt annat avfall lämnas på återvinningscentralerna.

Ständiga informations- och utbildningskampanjer
Renhållarna huserar på avfallsanläggningen i Vankiva, som har funnits sedan 1979. Mycket har dock förändrats sedan dess - anläggningen har vuxit enormt - och bland annat är det där den största och mest besökta återvinningscentralen finns. Hela området är asfalterat och belyst och det är gott om plats när man lastar av.

För att så många som möjligt dels ska förstå värdet i att källsortera, dels lära sig minska sina sopmängder, bedriver Renhållarna ständiga informations- och utbildningskampanjer.

– Eftersom barnen är en viktig målgrupp, med tanke på framtiden, informerar vi med jämna mellanrum på skolor och dagis. Vi har också en tidskrift, Källsortera, som delas ut till samtliga hushåll två gånger om året. Dessutom informerar vi numera även om nyheter och förändringar på våra fakturor, berättar Jan Göransson.

Värme motsvarande 1000 villors värmebehov
Det idoga sorterandet i Hässleholm har gett goda resultat.

– I början av 1990-talet stannade nästan 80 procent av avfallet kvar i Vankiva. Numera hanteras och återvinns det mesta. Och sedan Hässleholms Fjärrvärme blev klar med sin samförbränningspanna i fjol klarar vi även det brännbara avfallet. Tidigare transporterades det till Malmö, Ljungby och Linköping. Nu slipper vi transporterna och på samma gång utvinns värme motsvarande 1000 villors värmebehov per år.

Även om källsorteringen blev som man hoppades finns det alltid mer att göra, tycker Jan.

– Vi kan självklart bli ännu bättre. Idag diskuterar vi till exempel hur vi ska gå tillväga för att kunna hämta farligt avfall och mindre el-avfall, som till exempel lösningsmedel, färg, batterier, gamla rakapparater och annan småelektronik. Hittills har lagstiftningen satt stopp eftersom vi inte får transportera sådant hur som helst. Men vi ger inte upp. Än finns mer att göra innan vi är kompletta.


TEXT: LEENA HOLM BODELSSON



©Tänk på att textmaterial och bilder är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering är därför förbjuden.

Hem

Stäng fönster