Fjärrvärme –

billigare och renare

I Hässleholm har man haft fjärrvärme i många år. Sedan den första panncentralen uppfördes i mitten av 1970-talet har det grävts ner 7,5 mil ledningar runtom i kommunen. Dessutom står brännbart avfall numera för drygt hälften av värmen i Hässleholm.

Fjärrvärme är vatten som värms i ett värmeverk och pumpas ut i ett rörsystem. Via värmeväxlare sprids sedan värmen i element och till varmvatten. En meter fjärrvärme kostar runt 2 000 kronor att bygga och att ansluta en villa går på mellan 40 000 och 50 000 kronor. Vad är fördelarna?

– Dels krävs ingen sotning, dels får du mer plats i pannrummet. Men det viktigaste är miljöfördelarna, fjärrvärme är både renare och billigare än olja och el, förklarar Alf Persson, vd på Hässleholms Fjärrvärme AB.

Beleverket drivs med biobränsle
Efter oljekriserna på 1970-talet började de flesta kommuner att snegla på alternativa energislag som spillvärme, värmepumpar, torv, flis och avfall. I Hässleholm beslutade kommunen bland annat att bygga Beleverket, ett centralt värmeverk som i huvudsak drivs med biobränsle, främst träflis. Värmeverket togs i drift 1984 och förra året producerades 172,8 miljoner kilowattimmar (kWh). Tidigare fanns drygt 1000 utspridda pannor med mer eller mindre okontrollerade utsläpp i Hässleholm. Idag ersätter fjärrvärmen cirka 20 000 kubikmeter olja per år och röken som släpps ut från Beleverken består till största delen av vattenånga.

Fortsatt utbyggnad
Under 1990-talet fortsatte fjärrvärmeutbyggnaden, bland annat anslöts sjukhuset, och 2002 togs ett nytt värmeverk i drift, i Tyringe. Där eldas främst med biobränsle och idag produceras drygt 10 miljoner kWh om året. Och utbyggnaden fortsätter.

– Vi kommer att investera runt 8-9 miljoner kronor om året på att bygga ut näten i Tyringe och Hässleholm. Framför allt till villor, industri och de hyresfastigheter som finns kvar i Tyringe. Under förra året anlöts sammanlagt 116 villor och 9 stora fastigheter i orterna, berättar Alf Persson.

Drygt hälften av värmen från avfallsförbränning
1999 började man planera för en avfallsförbränningsanläggning på Beleverket. Året därpå kom EU-direktiv som innebar att man tvingades skaffa en större panna än tänkt, och annan utrustning.

– Eftersom pannbygget blev dyrt  - notan hamnade på cirka 150 miljoner kronor –  krävdes mer brännbart avfall för att det skulle gå ihop sig. Idag levererar Ögrab, Renhållarna i Kristanstad, Hässleholms Renhållare, Västblekinge Miljö och Ronneby Miljöteknik brännbart avfall till Hässleholm.

Samförbränningspannan började byggas 2002, provkördes under hösten 2003 och övertogs av fjärrvärmeverket i februari året därpå.

– Totalt bränner vi runt 22 ton hushållsavfall om året, och cirka 8 ton verksamhets- och industriavfall. Drygt 55 procent av den värme som levereras till kundernas kommer från avfallsförbränning, det vill säga mer än 100 miljoner kWh, förklarar Alf Persson.

Gamla fastbränslepannor
Nästa projekt är att överta värmeproduktionsanläggningen med fjärrvärmenätet på garnisonsområdet i Hässleholm.

– Hela området gör av med cirka 8 miljoner kWh om året. Eftersom de tidigare bara haft gas och olja kommer vi att dra dit en fjärrvärmeledning, knappt 2,5 kilometer, till en kostnad av cirka 7 miljoner kronor. I framtiden kommer garnisonsområdet att värmas upp från Beleverket, med bland annat brännbart avfall, biobränsle, en del olja, spillvärme och en del soptippsgas.

Alf uppskattar att fastbränslepannorna på Beleverket måste bytas ut inom en femårsperiod eftersom de snart är över 20 år gamla.

- Det är viktigt att hela tiden jobba för att miljön ska förbättras. Allt vi gör ska ske med ett miljöperspektiv.


TEXT: LEENA HOLM BODELSSON



©Tänk på att textmaterial och bilder är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering är därför förbjuden.

Hem

Stäng fönster